Tomtebolycka.
Nedslagen dag idag, i takt med att hösten kommer. Regnet strilar ner och långsamt börjar löven att se molokna ut. Liksom jag. Mitt lägenhetsletande går inte så bra som jag hade hoppats och jag har småpanik nu. Skolstarten närmar sig med stormsteg, och jag går i slow motion. Ni vet, när man drömmer att man blir jagad eller ska försöka komma undan något, typ ett tåg. Jag har känslan av att stå på ett järnvägsspår med ett x2000 som kommer i högsta hastighet och jag rör mig som om jag simmade i sirap.
Just nu är jag i princip beredd att utbyta sexuella tjänster mot en lägenhet med förstahandskontrakt med vem fan som helst som kan erbjuda mig permanent boende i Örebro. Jag är både vig och väldigt flexibel...
I övrigt ser jag mer och mer fram emot att plugga i Örebro i höst. Det kommer att bli hur roligt som helst, och hur tveksam jag än är till livet idag så har jag en bra magkänsla kring flytten. Jag ska inte låta mitt mellangrå humör gå ut över resten av mitt liv. Jag hade dock gärna haft balkonghäng delux och en eller två klappar på huvudet.
Nu ska jag ta itu med det sista av mitt skolarbete och fortsätta packa, så att jag är redo att dra när helst jag får en plats att lägga huvudet på.
Kärlek till er.
Just nu är jag i princip beredd att utbyta sexuella tjänster mot en lägenhet med förstahandskontrakt med vem fan som helst som kan erbjuda mig permanent boende i Örebro. Jag är både vig och väldigt flexibel...
I övrigt ser jag mer och mer fram emot att plugga i Örebro i höst. Det kommer att bli hur roligt som helst, och hur tveksam jag än är till livet idag så har jag en bra magkänsla kring flytten. Jag ska inte låta mitt mellangrå humör gå ut över resten av mitt liv. Jag hade dock gärna haft balkonghäng delux och en eller två klappar på huvudet.
Nu ska jag ta itu med det sista av mitt skolarbete och fortsätta packa, så att jag är redo att dra när helst jag får en plats att lägga huvudet på.
Kärlek till er.
Våtmarker.
Nu har jag äntligen raljerat klart om miss Bridget Jones och konstaterat två saker:
Jag ska låta allt vila lite nu och sen läsa igenom den nån gång till innan jag postar (!) den till min lärare. Det är mycket intressant att det bara är litteraturvetare som fortfarande inte kan läsa texter på skärm. Jag borde filosofera över detta en stund.
För att komma över min sockersöta chock av Cosmopolitan och kvinnliga neuroser så tänkte jag läsa om en bok jag faktiskt verkligen rekommenderar, som i min mening borde tituleras chick lit, men troligtvis inte gör det. Våtmarker av Charlotte Roche är helt fantastisk som man antingen inte är äckelmagad, eller som jag, har en kompis som är huvudkaraktären personifierad (älskar dig EA <3). Läs, äcklas och njut!
1: jag kommer aldrig mer att läsa chick lit.
2: att vara kvinna är bra mycket svårare än jag trodde. Mycket spännande.
Jag ska låta allt vila lite nu och sen läsa igenom den nån gång till innan jag postar (!) den till min lärare. Det är mycket intressant att det bara är litteraturvetare som fortfarande inte kan läsa texter på skärm. Jag borde filosofera över detta en stund.
För att komma över min sockersöta chock av Cosmopolitan och kvinnliga neuroser så tänkte jag läsa om en bok jag faktiskt verkligen rekommenderar, som i min mening borde tituleras chick lit, men troligtvis inte gör det. Våtmarker av Charlotte Roche är helt fantastisk som man antingen inte är äckelmagad, eller som jag, har en kompis som är huvudkaraktären personifierad (älskar dig EA <3). Läs, äcklas och njut!
Ser väl inte så farlig ut......
Kalle Ankapolitik.
Kan man göra annat än skratta åt herr Björklund när han kommer med utspel som detta? Att bedriva en politik där aversiv försträkning, både på föräldrar och ungdomar ligger på agendan är både skrattretande och smått oroväckande. Ironiskt nog tillhör herr Björklund liberalerna, som i grund och botten förespråkar den fria vilja, men vill ändå tvinga folk till att göra saker de inte vill.
Det Björklund säger i sitt tal är att föräldrar till bråkiga skolelever ska tvingas sitta med i klassrummet om deras barn stör ordningen för mycket, vare sig de vill eller inte. Mycket kontraproduktivt i min mening då tvång sällan ger positiva effekter. Kanske borde Björklund sätta sig vid skolbänken och läsa in Psykologi A, vilken han uppenbarligen inte läste på gymnasiet?
Det Björklund säger i sitt tal är att föräldrar till bråkiga skolelever ska tvingas sitta med i klassrummet om deras barn stör ordningen för mycket, vare sig de vill eller inte. Mycket kontraproduktivt i min mening då tvång sällan ger positiva effekter. Kanske borde Björklund sätta sig vid skolbänken och läsa in Psykologi A, vilken han uppenbarligen inte läste på gymnasiet?
Vill du att denna man ska bestämma över dina barns framtid?
Jag dricker thé med balkongdörren öppen inatt.
Inte glögg. För tidigt på året. Men det hade varit gott.
Mitt huvud var tungt igår. Satt på balkongen inlindad i en kofta med en kopp thé i handen och rökte för många cigg. Jag borde definitivt sluta med det. Arvika fick mig att röka alldeles för mycket. Men vad gör det när det känns som om hela världens bekymmer ligger på ens axlar? Sömnsvårigheter på grund av en upfuckad dygnsrytm i kombination med den existentiella livsångest som Sartre stipulerade. Han visste inte hur rätt han hade när han sa att den som inte väljer begår självbedrägeri. Dock visste han inte hur fel han hade när han sa att vad man än väljer så väljer man rätt. Det känns helt tvärt om just nu. Alla mina vägskäl leder till vägar som är fulla av hinder och faror. Det är minsann mycket lättare att bara stå och trampa på ett och samma ställe. Tyvärr fungrerar det inte i längden, för världen är lite som Super Mario, där kanten kommer efter en när man går, och står man stilla för länge blir man antingen klämd eller puttad utför en kant.
Vad är då min huvudvärk? Skola, framtid, det vanliga. Inget att stoppa pressarna för. Vad göra? Hur göra? När göra? Mycket legitima frågor som fyller mitt stackars rödhåriga huvud och får mina ögonlock att vägra stänga sig. Det är dock bättre idag, efter att ha diskuterat med min kära EA över många koppar snabbkaffe och thé i ett balkonghäng med sån kvalitet att det knappt är sant. Hon gav mig massor av energi och jag sitter nu och letar möjliga lösningar på problemen som jag har framför mig. Jag drömmer smått om bostadsrätter med purrpurrröda fondväggar och guldkromade kaffekoppar från Indiska. Burspråk och nykaklade kök. Drömma får man, speciellt om det är allt man har.
Nina Simone håller mig sällskap i natten, tillsammans med mina två katter som äntligen har kommit hem och slutligen Råbergstorps vanliga liv och rörelse. Stadsdelen där barnen aldrig sover. Det börjar bli kallt nu. Och jag njuter. Kanske är det dags att gå in och sova, eller så ska jag gå och hämta en filt och svepa in mig i samtidigt som jag gör en ny kopp thé med honung innan jag fortsätter att sjunga med kvinnan vars röst min aldrig kommer att mäta sig med.
Jag hade visst tänt lite ljus också...
Mitt huvud var tungt igår. Satt på balkongen inlindad i en kofta med en kopp thé i handen och rökte för många cigg. Jag borde definitivt sluta med det. Arvika fick mig att röka alldeles för mycket. Men vad gör det när det känns som om hela världens bekymmer ligger på ens axlar? Sömnsvårigheter på grund av en upfuckad dygnsrytm i kombination med den existentiella livsångest som Sartre stipulerade. Han visste inte hur rätt han hade när han sa att den som inte väljer begår självbedrägeri. Dock visste han inte hur fel han hade när han sa att vad man än väljer så väljer man rätt. Det känns helt tvärt om just nu. Alla mina vägskäl leder till vägar som är fulla av hinder och faror. Det är minsann mycket lättare att bara stå och trampa på ett och samma ställe. Tyvärr fungrerar det inte i längden, för världen är lite som Super Mario, där kanten kommer efter en när man går, och står man stilla för länge blir man antingen klämd eller puttad utför en kant.
Vad är då min huvudvärk? Skola, framtid, det vanliga. Inget att stoppa pressarna för. Vad göra? Hur göra? När göra? Mycket legitima frågor som fyller mitt stackars rödhåriga huvud och får mina ögonlock att vägra stänga sig. Det är dock bättre idag, efter att ha diskuterat med min kära EA över många koppar snabbkaffe och thé i ett balkonghäng med sån kvalitet att det knappt är sant. Hon gav mig massor av energi och jag sitter nu och letar möjliga lösningar på problemen som jag har framför mig. Jag drömmer smått om bostadsrätter med purrpurrröda fondväggar och guldkromade kaffekoppar från Indiska. Burspråk och nykaklade kök. Drömma får man, speciellt om det är allt man har.
Nina Simone håller mig sällskap i natten, tillsammans med mina två katter som äntligen har kommit hem och slutligen Råbergstorps vanliga liv och rörelse. Stadsdelen där barnen aldrig sover. Det börjar bli kallt nu. Och jag njuter. Kanske är det dags att gå in och sova, eller så ska jag gå och hämta en filt och svepa in mig i samtidigt som jag gör en ny kopp thé med honung innan jag fortsätter att sjunga med kvinnan vars röst min aldrig kommer att mäta sig med.
Jag hade visst tänt lite ljus också...
Kärlek i skogen.
Nu nu nu nu åker vi!
Vi ses i skogen!
Vi ses i skogen!
Förresten...
Så älskar min katt mig. Så mycket så att det inte spelar någon roll att jag inte vill kelas.
Slutsats: Jag är oemotståndlig.
<3
Slutsats: Jag är oemotståndlig.
<3
Skor!
Idag, kära bröder och systrar, har jag haft skor på mig för första gången på en månad. Det är i alla fall någon slags seger, mitt i allt.
En halv tånagel mindre, men även perfektion har sina fläckar..eller va?
En halv tånagel mindre, men även perfektion har sina fläckar..eller va?
Arvikapepp och balkonghäng.
Nu börjar det kännas i kroppen. Det börjar bli dags nu. Snart börjar Arvikafestivalen. Det ska bli så himla roligt och för att hamna i rätt sinnesstämning så har jag gått igenom alla banden som kommer till festivalen i år genom att lyssna på dem på Spotify och MySpace. Det finns uppenbarligen massor att fördriva tiden med på lediga (...) stunder.
På östfronten intet nytt förresten...
Bishop´s och pubquiz med mina kära SovSäxare igår. Vi var inte bäst, men vi hade trevligt och ballade ur lagom mycket.
Det hela slutade med att vi tog ett nattbad i Vilsta, jag i lagom mycket kläder, och ett löfte om att vi ska göra om samma sak nästa vecka. Innan flickorna kom så umgicks jag med en Ganbrinus och min senaste kärlek, Kafka på stranden av Haruki Murakami. Har inte kommit så långt, men den verkar sjukt intressant. Lite Twin Peaks goes Jefferey Eugenides. Mycket bra.
Kärlek i dess renaste form...
Idag har det mest varit balkonghäng med sötaste ML och ett överlämnande av ett ännu oidentifierat fyrmannatält som pappa impulsshoppat till mig. Jag är honom evigt tacksam, så slipper jag bli lika rökskadad som mitt kära gamla tält. Jag kommer att sakna det, men det kanske är dags att inse att det inte går att hålla kvar vid saker för evigt...
Inget konstigt aaaalls....
På östfronten intet nytt förresten...
Bishop´s och pubquiz med mina kära SovSäxare igår. Vi var inte bäst, men vi hade trevligt och ballade ur lagom mycket.
Det hela slutade med att vi tog ett nattbad i Vilsta, jag i lagom mycket kläder, och ett löfte om att vi ska göra om samma sak nästa vecka. Innan flickorna kom så umgicks jag med en Ganbrinus och min senaste kärlek, Kafka på stranden av Haruki Murakami. Har inte kommit så långt, men den verkar sjukt intressant. Lite Twin Peaks goes Jefferey Eugenides. Mycket bra.
Kärlek i dess renaste form...
Idag har det mest varit balkonghäng med sötaste ML och ett överlämnande av ett ännu oidentifierat fyrmannatält som pappa impulsshoppat till mig. Jag är honom evigt tacksam, så slipper jag bli lika rökskadad som mitt kära gamla tält. Jag kommer att sakna det, men det kanske är dags att inse att det inte går att hålla kvar vid saker för evigt...
Inget konstigt aaaalls....
On another, unrelated matter..
"Du blir nog snart fullvuxen om du fortsätter sådär, sa homsan. Du blir som pappa och mamma och det är rätt åt dig. Sen ser du och hör du på det vanliga sättet, jag menar du varken ser eller hör och sen är det slut med dig.
Åhå, sa lillebror och började äta jord."
-Tove Jansson
Åhå, sa lillebror och började äta jord."
-Tove Jansson
Midsommar.
Ibland blir inte saker om man tänkt sig. Hoppas att mina vänner hade roligt.
På agendan för tillfället är jakten på min motivation att göra något alls. Jag orkar inte städa, inte tvätta och framför allt inte plugga. Jag har lite för mycket i huvudet just nu för att kunna uppfylla någon av mina missions på ett tillfredställande sätt. Men jag måste ta itu med saker snart, så att inte allt stagnerar. Jag är lite bitter och less, men kan nu bara avvakta med andan i halsen tills det dimper ner ett svar i min inbox. Först då kan jag ta ställning till om det är läge att vara vuxen och skärpt eller om jag lika gärna kan stampa med foten i marken, skrika och pluta med underläppen i en min värdig Lotta på Bråkmakargatan. Vi får se. Imorron sker ett möte som jag inte ska vara med på, men som nog kan vara smått avgörande för utgången av mitt arbete. Det känns bittert, samtidigt som jag har fullt förtroende att det kommer att kämpas för att min röst ska göras hörd. Vi får väl se om det skriks för döva öron eller inte.
Flykt till Örebro tidigare i veckan. Blev behandlad som en prinsessa. Mycket uppskattat. Sånt kan man gärna vänja sig vid. :) Hamnade på svensexa gjorde jag också, lustigt nog. Inte alla flickor som får det. Medan de tappra männen krigade älskade myggen mig och jag gjorde små piruetter för att bli av med dem. Tyvärr hjälpte det inte. Jag är helt enkelt för underbar.
Peppning nu. Städning nu. Och kanske även möblera lite i mitt huvud, för ett icke så förvirrande resultat.
På tal om konstruktivitet....
På agendan för tillfället är jakten på min motivation att göra något alls. Jag orkar inte städa, inte tvätta och framför allt inte plugga. Jag har lite för mycket i huvudet just nu för att kunna uppfylla någon av mina missions på ett tillfredställande sätt. Men jag måste ta itu med saker snart, så att inte allt stagnerar. Jag är lite bitter och less, men kan nu bara avvakta med andan i halsen tills det dimper ner ett svar i min inbox. Först då kan jag ta ställning till om det är läge att vara vuxen och skärpt eller om jag lika gärna kan stampa med foten i marken, skrika och pluta med underläppen i en min värdig Lotta på Bråkmakargatan. Vi får se. Imorron sker ett möte som jag inte ska vara med på, men som nog kan vara smått avgörande för utgången av mitt arbete. Det känns bittert, samtidigt som jag har fullt förtroende att det kommer att kämpas för att min röst ska göras hörd. Vi får väl se om det skriks för döva öron eller inte.
Flykt till Örebro tidigare i veckan. Blev behandlad som en prinsessa. Mycket uppskattat. Sånt kan man gärna vänja sig vid. :) Hamnade på svensexa gjorde jag också, lustigt nog. Inte alla flickor som får det. Medan de tappra männen krigade älskade myggen mig och jag gjorde små piruetter för att bli av med dem. Tyvärr hjälpte det inte. Jag är helt enkelt för underbar.
Peppning nu. Städning nu. Och kanske även möblera lite i mitt huvud, för ett icke så förvirrande resultat.
På tal om konstruktivitet....
Krig.
Nu är det krig. Men på grund av självcensur flyttas slagfältet till balkonghäng och fulvinfyllor.
Annars är det mest batteriladdning som gäller. Finbesök förra helgen. SötWilson med medföljande balkonghäng.
Söta mongon 1 och 2.
Sött mongo 3.
I övrigt vet jag att alla väntar med spänning på uppdatering om hur det går med min tå. Ni ska inte längre sväva i ovisshet. Här kommer senaste bilden. Jag borde bli fotmodell! :D
Porr.
Annars är det mest batteriladdning som gäller. Finbesök förra helgen. SötWilson med medföljande balkonghäng.
Söta mongon 1 och 2.
Sött mongo 3.
I övrigt vet jag att alla väntar med spänning på uppdatering om hur det går med min tå. Ni ska inte längre sväva i ovisshet. Här kommer senaste bilden. Jag borde bli fotmodell! :D
Porr.
The masked truth.
Slö lördag idag. Ungefär som igår, men idag med pikanta inslag av tvätt och hudvård. Jag bestämde mig för att i sann Bridget Jonesanda noppa ögonbrynen och lägga ansiktsmask och greja. Inte varje dag sånt händer när det gäller mig, jag brukar oftast vara sådär naturligt vacker. :P Men jag kände att det var dags nu, när tiden finns och min tå gör mig immobil i alla fall. Jag tycker att det är lite tråkigt att sitta i soffan, men jag kan säga att det inte finns något som är så upppiggande som hemmagjord ansiktsmask av honung och en sockerskrubb. Kanske finns det mer som gör mitt sinne lite smått lätt och fluffigt, men eventuellt mer om det någon annan dag...
Detta blir troligtvis mitt första och enda blogginlägg om skönhet och mode, så håll tillgodo. :P
honungsmask ger ett helt nytt perspektiv till begreppet
söt...
Detta blir troligtvis mitt första och enda blogginlägg om skönhet och mode, så håll tillgodo. :P
honungsmask ger ett helt nytt perspektiv till begreppet
söt...
KlantSophy.
Slog upp hela sin tå i porten till trappuppgången igår, me hemska konsekvenser som följd. :P
enjoy everybody. :P
enjoy everybody. :P
Skynda långsamt.
Det är halvfart som gäller nu. Allt tar den tid det måste ta, för att jag ska ha så mycket energi över som jag behöver för att återhämta mig. Dock fungerar hjärnan fortfarande på högvarv. Så mycket tankar, i så många steg hela tiden att jag måste säga åt den att det är okej ändå.
Intensivstädade hela min knarkarkvart på en halvtimme igår ikväll, för spontanbesök som visade sig bli mycket välkommet. Kaffe och samtal som var bra mycket intressantare än filmen vi skulle titta på. Det är inte varje dag det händer. Hoppas på en favorit i repris inom en inte alltför avlägsen framtid....
Idag njuter jag av den nästan sexiga upplevelsen av att gå på nystädade golv. Det händer inte alltför ofta hemma hos mig, och det gäller att passa på. Funderar på att dessutom fira det hela med lite blommor. Men dem äter säkert katterna upp i alla fall. Det är så skönt att bara strosa runt och vara i nuet. Glädjas över en renskrubbad diskbänk och att mn gitarr äntligen är upphängd på väggen istället för att den ligger på mitt köksbord och tar plats.
Idag nostalgirippar jag dessutom till musik jag älskar men som fallit ur minnet lite. Musik som berör mig så djupt att min själv skälver och darrar.
En av de mest rörande, mest dynamiska sånger som någonsin snuddat min själ.
Vackraste vidoen, av vackraste bandet.
Kärlek till er som har hjälpt mig igenom allt. <3
Intensivstädade hela min knarkarkvart på en halvtimme igår ikväll, för spontanbesök som visade sig bli mycket välkommet. Kaffe och samtal som var bra mycket intressantare än filmen vi skulle titta på. Det är inte varje dag det händer. Hoppas på en favorit i repris inom en inte alltför avlägsen framtid....
Idag njuter jag av den nästan sexiga upplevelsen av att gå på nystädade golv. Det händer inte alltför ofta hemma hos mig, och det gäller att passa på. Funderar på att dessutom fira det hela med lite blommor. Men dem äter säkert katterna upp i alla fall. Det är så skönt att bara strosa runt och vara i nuet. Glädjas över en renskrubbad diskbänk och att mn gitarr äntligen är upphängd på väggen istället för att den ligger på mitt köksbord och tar plats.
Idag nostalgirippar jag dessutom till musik jag älskar men som fallit ur minnet lite. Musik som berör mig så djupt att min själv skälver och darrar.
En av de mest rörande, mest dynamiska sånger som någonsin snuddat min själ.
Vackraste vidoen, av vackraste bandet.
Kärlek till er som har hjälpt mig igenom allt. <3
Mållinje.
Jag gjorde det.
Förra veckan plöjde jag igenom de allra största deadlinesen under vårterminen. Redovisning av Giraffprojektet och inlämning av examensarbetet. Det känns konstigt, och min hjärna har gått på halvfartsmode sen dess. Men jag har ju en vecka kvar nu, så jag måste orka kämpa lite till.
Pendulum och motivationsbrist helt enkelt.
vår Giraff. :D
Förra veckan plöjde jag igenom de allra största deadlinesen under vårterminen. Redovisning av Giraffprojektet och inlämning av examensarbetet. Det känns konstigt, och min hjärna har gått på halvfartsmode sen dess. Men jag har ju en vecka kvar nu, så jag måste orka kämpa lite till.
Pendulum och motivationsbrist helt enkelt.
vår Giraff. :D
Snart på mållinjen.
Eller, vi kan ju hoppas i alla fall. Just nu står det lite i valet och kvalet om jag kommer att klara det eller inte. Har en stor stöttepelare i min handledare för tillfället, så det är egentligen bara på grund av henne som jag vill orka klara detta. Hon har massor av tro på mig, och jag vill inte svika henne.
Men jag har varit en dålig flicka. Hela min själ har varit i paniktillstånd, vilket som vanligt försätter min hjärna i beredskap på att fly. Hela min tillvaro har bestått av fest och pluggångest ett tag nu. Hjärtslaget, EWG, Tjällossningen, Flumride, Spacestation och AG har virvlat förbi i en enda trögflytande ström av alkohol och dekadens. Jag orkar inte ens ha ångest för något längre. För trött för det. Men jag har haft roligt också. Hysteriskt roligt. Träffat sjuka mängder med folk som jag tycker om och fått lära känna de jag redan tyckte om lite mera.
Men det är slut snart. Och det är inte på låtsas längre. Det är på riktigt nu. Fredag är första deadlinen. Därför kommer ni att hitta mig i ett studentpentry, i ett ägg, i Eskilstuna, på Mdh. Gå förbi om ni vill mig något. :D
Tjälis, Örebo
Flummen, Ronneby
Spacestation, Göteborg
AG, Gotland
Men jag har varit en dålig flicka. Hela min själ har varit i paniktillstånd, vilket som vanligt försätter min hjärna i beredskap på att fly. Hela min tillvaro har bestått av fest och pluggångest ett tag nu. Hjärtslaget, EWG, Tjällossningen, Flumride, Spacestation och AG har virvlat förbi i en enda trögflytande ström av alkohol och dekadens. Jag orkar inte ens ha ångest för något längre. För trött för det. Men jag har haft roligt också. Hysteriskt roligt. Träffat sjuka mängder med folk som jag tycker om och fått lära känna de jag redan tyckte om lite mera.
Men det är slut snart. Och det är inte på låtsas längre. Det är på riktigt nu. Fredag är första deadlinen. Därför kommer ni att hitta mig i ett studentpentry, i ett ägg, i Eskilstuna, på Mdh. Gå förbi om ni vill mig något. :D
Tjälis, Örebo
Flummen, Ronneby
Spacestation, Göteborg
AG, Gotland
Solsken och snålblåst.
Struntade i hårdpluggandet (ehmn...) idag och gick på en riktig långpromenad. Idag var Eskilstuna Älsklingstuna, vilket det är ibland. Solen sken, men det blåste så mycket att när jag kom ner till Munktell så kändes det som att jag skulle gå sönder lite. Men det var värt det. Det känns i kroppen att jag var ute i nästan två timmar, men det var verkligen otroligt skönt. Bara jag och mina hjärnspöken.
Lite foton från promenaden blev det också.
Är han inte väldigt lik någon...hmm...
Gamla Tunaforsfabriken. Jag är så kär i arbetarkulturarv!
Gamla staden...
Gula villan.
Vår.
Lite foton från promenaden blev det också.
Är han inte väldigt lik någon...hmm...
Gamla Tunaforsfabriken. Jag är så kär i arbetarkulturarv!
Gamla staden...
Gula villan.
Vår.
Kaffetankar.
Återigen positionerad i fåtöljen i mitt vardagsrum. Den enda platsen i min lägenhet som är både bekväm och tillräckligt upplyst för att plugga när klockan är mitt i natten. Har faktiskt fått en del gjort idag, och jag har fortfarande energi nog att plugga liiiite till innan det är dags att gå och lägga sig.
Har spenderat eftermiddagen och kvällen med sötaste minipuman LS. Massor av skratt och svammel över glass och alldeles för mycket kaffe. Bästa sortens kvalitetstid måste jag säga. Kanske var vi inte så effektiva rent studemässigt som vi skulle ha önskat, men jag har i alla fall fått mer gjort än jag har fått på hela förra veckan känns det som. Jag har skrivit i alla fall typ 5 sidor nu. Bara typ 30 kvar. :P
Sin city, Loka citron, kelsjukkatt i knät och mer koffein i kroppen är det som står på agendan för kvällen. Sova är inte att tänka på, då grannarna under mig har fest. Skulle dock ha behövt gå och lägga mig tidigt, då jag inte kom i säng förrän framåt småtimmarna inatt. Dygnsrytm? Nej, det är inte så jag jobbar.
Det börjar bli varmare och varmare nu. Mer behagligt att vara ute, slippa halka omkring och frysa. Solglasögonen invigdes i helgen. Det lyfter sinnet så otroligt mycket. Världen börjar se så himla mycket ljusare ut, och med solen kommer de lätta tankarna....;) Ser fram emot dagen jag har tid att ta en fika på någon av uteserveringarna som har öppnat. Vem vill hålla mig sällskap? Du, jag, filt och kaffe i solen? Dejt?
Sötpuma på näst senaste kaffedejten.
Har spenderat eftermiddagen och kvällen med sötaste minipuman LS. Massor av skratt och svammel över glass och alldeles för mycket kaffe. Bästa sortens kvalitetstid måste jag säga. Kanske var vi inte så effektiva rent studemässigt som vi skulle ha önskat, men jag har i alla fall fått mer gjort än jag har fått på hela förra veckan känns det som. Jag har skrivit i alla fall typ 5 sidor nu. Bara typ 30 kvar. :P
Sin city, Loka citron, kelsjukkatt i knät och mer koffein i kroppen är det som står på agendan för kvällen. Sova är inte att tänka på, då grannarna under mig har fest. Skulle dock ha behövt gå och lägga mig tidigt, då jag inte kom i säng förrän framåt småtimmarna inatt. Dygnsrytm? Nej, det är inte så jag jobbar.
Det börjar bli varmare och varmare nu. Mer behagligt att vara ute, slippa halka omkring och frysa. Solglasögonen invigdes i helgen. Det lyfter sinnet så otroligt mycket. Världen börjar se så himla mycket ljusare ut, och med solen kommer de lätta tankarna....;) Ser fram emot dagen jag har tid att ta en fika på någon av uteserveringarna som har öppnat. Vem vill hålla mig sällskap? Du, jag, filt och kaffe i solen? Dejt?
Sötpuma på näst senaste kaffedejten.
Fredagssvammel.
Soffhäng ikväll. Jag har äntligen fått lite gjort idag. Skrivit en del om kvalitativa intervjumetoder och har fått ihop nästan en hel sida. Bara typ...30 kvar. Suck. Jag skulle verkligen behöva motivationen. Det är inte långt kvar nu, och jag känner mig inte ens stressad. Kanske orkar jag inte stressa mer. Min kropp är kanske inte mottaglig mot stress längre, utan stänger bara av? Det hade varit skönt på ett sätt. Jag reflekterade över att jag inte har haft några ordentliga stresssymptom sen i mitten av februari nu. Lite hjärtklappning och panikångest då och då, men jag är mycket bättre på att kontrollera det nu. Framför allt skolarbetet.
Det har varit en bra dag idag. Vaknade och fick veta att jag fått VG på min forskningsprocesskurs. Det kändes skönt och gav energi. Fick också veta att jag fått VG på den jävla slitiga seminarieuppsatsen och ppt.n som jag slet mitt hår över för ett par veckor den. Det kändes obeskrivligt skönt, för mycket av det jag själv bidragit med lyftes fram som speciellt bra. Fylld av positiv energi bestämde jag mig för att ta tjuren vid hornen och öppna min deklaration. Jag har varit rädd för den, för att jag har fått betala rätt stora summor de två senaste åren, och jag har förberett mig på det värsta. Men till min förvåning visade det sig att jag fick tillbaka pengar. Inte mycket, men jag som räknade med att få betala ett par tusen med pengar som jag inte har började nästan gråta av glädje. det gäller att ta vara på de små glädjeämnena i livet.
Idag fanns det vitsippor på min promenadväg. <3
Jag längtar tills det ser ut såhär...
Det har varit en bra dag idag. Vaknade och fick veta att jag fått VG på min forskningsprocesskurs. Det kändes skönt och gav energi. Fick också veta att jag fått VG på den jävla slitiga seminarieuppsatsen och ppt.n som jag slet mitt hår över för ett par veckor den. Det kändes obeskrivligt skönt, för mycket av det jag själv bidragit med lyftes fram som speciellt bra. Fylld av positiv energi bestämde jag mig för att ta tjuren vid hornen och öppna min deklaration. Jag har varit rädd för den, för att jag har fått betala rätt stora summor de två senaste åren, och jag har förberett mig på det värsta. Men till min förvåning visade det sig att jag fick tillbaka pengar. Inte mycket, men jag som räknade med att få betala ett par tusen med pengar som jag inte har började nästan gråta av glädje. det gäller att ta vara på de små glädjeämnena i livet.
Idag fanns det vitsippor på min promenadväg. <3
Jag längtar tills det ser ut såhär...
studentliv.
Jag kan äntligen sitta upp nu. Inte bakis, men likväl spänningshuvudvärk i kombination med känslan av stelopererad nacke/rygg. Jag hatar min kropp ibland. Det ska inte göra såhär ont i en när man bara är 26 år gammal.
Ovvefest igår, som jag skrev när jag kom hem inatt. Studenter är ett spännande folkslag. Det är lite som alla sociala konventioner ställs på ända när man skriver in sig på högskolan. Mestadels är detta jätteroligt och spännande. Studentlivet passar mig utmärkt vanligtvis, med ovve, god öl och en social gemenskap som mycket sällan innebär krogslagsmål och annat otrevligt. Men så finns det andra sidor av studentlivet som inte är lika trevliga. Det börjar kännas som att fler och fler använder "jag är ju student" som en ursäkt för att bete sig lite hur man vill. Det knullas runt, vilket jag iof är helt för, men framför allt verkar alla typer av romantiska relationer anses var mer rekommendationer än något annat. Att se någon som man vet har en relation med någon i princip ligga ovanpå någon som inte är dennes pojkvän för jag vet inte vilken gång i ordningen förvånar inte ens längre. Man reflekterar, skvallrar möjligtvis lite med vännerna om det, men blir man chockad? Nej. Att vara student är lite som att befinna sig i en parallellvärld till resten av världen hela tiden, där det bara är att acceptera att saker händer.
Paradoxalt nog så innebär inte denna brist på förvåning att det inte pratas. Jag vet inte hur många gånger under det senaste året som jag har fått mitt privatliv, som jag faktiskt håller mer för mig själv än de flesta gör, diskuterat, granskat och skvallrats om till en grad som jag nästan finner olustig. Jag kan tänka mig att jag är långt ifrån ensam om den här känslan, men det är så sällan jag ger gamarna vatten på sin kvarn att jag blir lite skrämd över de fabriceringar om mitt privatliv som tillslut även når mig. Det är en liten stad, med ett litet studentliv, men det finns kanske grader i helvetet. Men tydligen inte. Oftast så bryr jag mig inte om vad folk säger om min personlighet eller vad jag gör, skulle jag göra det så skulle jag aldrig våga att gå utanför dörren. Men när det handlar om saker som inte rör dem, som de inte har sett, som jag inte har förtjänat. Då är det en annan sak.
Idag ska jag plugga lite till Giraffprojektet och sen ska jag krypa ner i ett badkar med tända ljus och gråta lite. Jag kommer inte att hinna det imorron, och jag orkar inte ens tänka på att jag inte kommer att få göra det. Jag tänke försöka hinna ta mig ner till Klosters kyrka och tända ljus, men när hinner man det om man har föreläsningar och möten mellan kl 9.15 och 20.00. Bra start på exjobbet.
Älskade mamma...jag kan inte fatta att det är så länge sen jag fick
hålla om dig..
Ovvefest igår, som jag skrev när jag kom hem inatt. Studenter är ett spännande folkslag. Det är lite som alla sociala konventioner ställs på ända när man skriver in sig på högskolan. Mestadels är detta jätteroligt och spännande. Studentlivet passar mig utmärkt vanligtvis, med ovve, god öl och en social gemenskap som mycket sällan innebär krogslagsmål och annat otrevligt. Men så finns det andra sidor av studentlivet som inte är lika trevliga. Det börjar kännas som att fler och fler använder "jag är ju student" som en ursäkt för att bete sig lite hur man vill. Det knullas runt, vilket jag iof är helt för, men framför allt verkar alla typer av romantiska relationer anses var mer rekommendationer än något annat. Att se någon som man vet har en relation med någon i princip ligga ovanpå någon som inte är dennes pojkvän för jag vet inte vilken gång i ordningen förvånar inte ens längre. Man reflekterar, skvallrar möjligtvis lite med vännerna om det, men blir man chockad? Nej. Att vara student är lite som att befinna sig i en parallellvärld till resten av världen hela tiden, där det bara är att acceptera att saker händer.
Paradoxalt nog så innebär inte denna brist på förvåning att det inte pratas. Jag vet inte hur många gånger under det senaste året som jag har fått mitt privatliv, som jag faktiskt håller mer för mig själv än de flesta gör, diskuterat, granskat och skvallrats om till en grad som jag nästan finner olustig. Jag kan tänka mig att jag är långt ifrån ensam om den här känslan, men det är så sällan jag ger gamarna vatten på sin kvarn att jag blir lite skrämd över de fabriceringar om mitt privatliv som tillslut även når mig. Det är en liten stad, med ett litet studentliv, men det finns kanske grader i helvetet. Men tydligen inte. Oftast så bryr jag mig inte om vad folk säger om min personlighet eller vad jag gör, skulle jag göra det så skulle jag aldrig våga att gå utanför dörren. Men när det handlar om saker som inte rör dem, som de inte har sett, som jag inte har förtjänat. Då är det en annan sak.
Idag ska jag plugga lite till Giraffprojektet och sen ska jag krypa ner i ett badkar med tända ljus och gråta lite. Jag kommer inte att hinna det imorron, och jag orkar inte ens tänka på att jag inte kommer att få göra det. Jag tänke försöka hinna ta mig ner till Klosters kyrka och tända ljus, men när hinner man det om man har föreläsningar och möten mellan kl 9.15 och 20.00. Bra start på exjobbet.
Älskade mamma...jag kan inte fatta att det är så länge sen jag fick
hålla om dig..
