Ljus för de döda.

Sjuk igen. Jag skyller allt på min kollektivmedlem som har varit dålig i evigheter nu. Feber och hostar/ont i halsen. Livet är toppen.

Låg sjuk hela dagen igår, men i söndags passade jag och pojken min på att skicka upp japanska lyktor till min mamma och pojkens morfar. Jag hade aldrig sett dem på nära håll förut, och de kändes nästan magiska. Sjukt vackert när de steg. Ett par tårar rullade över kinden, som sig bör. Jag saknar dig och älskar dig mamma, men jag tror minsann att du vet det. Men det kan vara vår lilla hemlighet. ;)

Leder vägen mot himlen...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0