sayit.loveit.screamit.

Kvällen inleddes med kortare hemmafest där jag och EA hittade en mycket lämplig hedersmedlem till SovSäx och sjöng massor av otroligt opassande studentvisor. När kvällen var som trevligast bestämde sig folk för att dra sig ner på stan, där Eskilstuna arrangerade sin årliga stadsfestival. Stadsfestival är otvetydigt lika med karuseller och innan jag vet ordet av så sitter jag i ett snurrande helvete som dessutom lyfter massor från marken samtidigt. Det är omväxlande svart himmel och neonljus. Vi skriker, sjunger studentvisor och skrattar.

Sen går vi mot Royal Oak och blir vittne till misshandel mellan två små ungtuppar som slogs utanför bankomaten på torget. Förvirrat småfull står vi och försöker hjälpa pojken som ligger på marken och blöder till polisen kommer. Vi går vidare. Royal är varmt och fullt av andra ungtuppar. Jag minns plötsligt varför jag aldrig går ut på krogen i Eskilstuna. Men det är trevligt och vi pratar och skrattar en stund innan klockan är hemgång. På vägen mot bussen blir jag trängd av en kille som lyser upp i ett äckligt flin, håller i mig och greppar min rumpa samtidigt som han stirrar ner i min uringning. Jag känner att jag tröttnat rejält på fulla män i t-shirts med halssnörning som ska visa sig coola, så jag slår honom. När han släpper mig och börjar gå vidare så skrattar han och jag flippar helt. Börjar banka honom i ryggen och morra innan jag inser att jag inte bör slösa min dyrbara tid som jag måste ha för att kunna hinna till bussen, så jag släpper honom och springer vidare.

Bussen hem består av en tung doft av fylla och jag sitter bredvid en pojke i 15årsåldern som har sin fulla mamma på sätet bakom. Hon gullar med honom och sitt medelåldersragg och pojken blir mindre och mindre där han sitter och försöker att koncentrera sig på sin mobiltelefonen. Jag hoppar av och går hem i mörkret. Ännu en helt vanlig kväll i Eskilstuna, från hennes bästa sida.